Utan grön entreprenad – inga fossilfria skogsprodukter
2 augusti 2024
Till 2030 ska landets skogsentreprenörer sänka sina koldioxidutsläpp med 55 procent – och till 2045 ska hela samhället nå netto noll. I ärlighetens namn har vi som sköter landets skogar inte kommit speciellt långt. Enligt Naturvårdsverkets statistik är det till och med så illa att utsläppen från arbetsmaskinerna ökade i fjol, jämfört med året innan.
Egentligen skulle vi som bransch klara av att ställa om redan till i morgon. Allt handlar om vad våra kunder – skogsindustri, skogsbolag och skogsägarföreningar, efterfrågar och vill betala för. Kanske är ändå något på väg att hända? För en tid sedan presenterade branschorganisation Skogsindustrierna sina framtidslöften, och bland mycket annat lovas här att alla produkter från skogen ska vara fossilfria till 2035. Ska vi nå dit får vi dock inte glömma att minimera utsläppen även vid gallring, avverkning, markberedning och transport.
Till skillnad från lastbilstransporterna där växlingen till förnybara drivmedel kommit längre, bromsas entreprenaden idag ironiskt nog av den statliga dieselsubventionen på energi- och koldioxidskatt. På papperet en välgärning för att bidra till sund konkurrens, men i praktiken en stoppkloss för miljöarbetet eftersom den enbart gäller vanlig diesel. Att tanka HVO100 innebär i skrivande stund drygt tre kronor i påslag per liter, och räknar man samtidigt bort dieselsubventionen ger det en total skillnad på sju kronor litern. Det betyder en kostnadsökning om cirka 105 kronor i timmen på en medelstor skogsmaskin. Man ska också ha med sig att stödet sällan tillfaller entreprenörerna, som det är tänkt. Ofta sänker kunden ersättningen till entreprenören motsvarande stödet, vilket summa innebär att den statliga subventionen blir till åtminstone 700 miljoner kronor i årlig avverkningsrabatt för våra kunder. Samtidigt premieras indirekt användningen av fossilt bränsle eftersom få vill gå miste om statliga miljoner. Det här behöver vi få ordning på snarast – antingen genom i stället subventionera användandet av biobränsle, eller helt ta bort stödet.
Sist men inte minst behöver vi på samhällsnivå prata mer om vilka energikällor som ska användas till vad. Vi har begränsade volymer biobränsle att tillgå och ska vi klara utsläppsmålen måste respektive användas där det gör mest nytta. Elfordon kan vara ett väl fungerande alternativ där det finns tillgång till ladd-infrastruktur och fordon. För vår del borde till exempel delar av persontransporterna till och från skogen kunna gå på el. Till maskinerna, som mer eller mindre alltid befinner sig i skogen, ser vi i dagsläget inget annat alternativ än biobränsle, gärna inhemskt producerat och gjort på skogsråvara.
Kolbjörn Kindströmer
Ordförande Skogsentreprenörerna